Skillnaden mellan stjärna och planet
Den främsta skillnaden mellan stjärna och planet är storleken. Stjärnor, som vår egen sol, är enorma jättar som tack vare sin storlek skapar tillräckligt med värme för att kärnfusion ska uppstå i dess inre. Det innebär att stjärnan slår samman väte vilket bildar helium. Heliumet förbränns vilket gör stjärnan enormt varm och lysande.
Planeter – för små för fusion
En planet däremot är en himlakropp som inte blir tillräckligt stor för att dessa kärnreaktioner ska uppstå. Vårt solsystems största planet Jupiter är enormt stor jämfört med Jorden, men dess storlek räcker fortfarande inte till för att den skulle utvecklas till en stjärna.
Så den korta förklaringen är helt enkelt att en stjärna är en himlakropp där fusion pågår i kärnan, medan en planet är en himlakropp där fusion inte pågår. Stjärnor är så gott som alltid många gånger större än planeter.
Fler exempel på skillnaden mellan stjärna och planet
En del planeter såsom Saturnus och Jupiter i vårt solsystem består precis som stjärnor av framför allt väte och helium. Men en viktig skillnad är att dessa planeter helt enkelt är för små för att bli stjärnor. Om Jupiter var ungefär 80 gånger större, eller mer massiv, skulle den kunna bli en stjärna eftersom dess massa då skulle göra att fusion skulle kunna påbörjas i dess mitt.
Planeter som vår egen Jord, eller Venus och Mars, är småbarn i sammanhanget. Våra planeter är klumpar av hårda material, och vi är inte ens nära att ha den mängd gaser eller massa som krävs för att kallas för stjärnor.
Vanligtvis är solsystem uppbyggda med en stjärna i mitten och ett antal planeter som kretsar runt den. Men detta behöver inte alltid gälla, det finns exempel på solsystem med flera stjärnor, där även stjärnorna kretsar runt varandra. Men normalt är det alltså så att en stjärna som vår sol ”styr” solsystemet i mitten och planeterna kretsar runt den.
Skilja på en planet och en stjärna på natthimlen
När du tittar på natthimlen ser du mängder av lysande prickar. De flesta av dessa är stjärnor som befinner sig tusentals ljusår bort. Men en del av dem är faktiskt planeter, till exempel kan du se Mars, Venus och Jupiter relativt ofta om du befinner dig i Sverige. Generellt kan du ibland uppleva att stjärnor ”blinkar”, vilket beror på att de är så långt borta och ”ljusstrålen” du ser är så väldigt liten. Planeterna är mycket närmare och deras ljus är mer stabilt, vilket gör att de upplevs som mer stabila ljusprickar på himlen.
Har du fler frågor kring stjärnor, planeter eller rymden i största allmänhet? Kommentera här under!
