Skillnaden mellan kryptovalutor och vanliga valutor
På sistone har kryptovalutor exploderat – i värde och intresse från allt från investerare till ”vanligt folk”. Men hur funkar de egentligen, och vad är skillnaden mellan en kryptovaluta och en vanlig valuta såsom kronor eller dollar?
Skillnaden i korthet – kryptovaluta kontra vanlig valuta
En vanlig valuta är exempelvis svenska kronor, amerikanska dollar, euro och eller brittiska pund. Dessa valutor använder vi för att köpa saker och deras värde garanteras av centralbanker. Exempelvis garanterar svenska Riksbanken den svenska kronans värde vilket gör att du och jag vågar använda den. Stora banker som Handelsbanken eller Swedbank låter privatpersoner och företag förvara sina kronor hos dem, och står därmed för säkerheten för dina pengar.
Fördjupning via Wikipedia.org: Fiatpengar.
En kryptovaluta är exempelvis Bitcoin, Litecoin eller Ether. Kryptovalutor som dessa garanteras inte av någon enskild aktör. Istället existerar dem i nätverk av datorer över hela världen, precis som Internet består av miljontals användare och webbsidor som tillsammans bildar hela ”nätet”. Men ingen ”äger” Internet i sin helhet, och på samma sätt äger ingen Bitcoin som varumärke eller system.
Kryptovalutan garanteras av teknologin ”block chain” (eller ”blockkedjan”) som är en enorm datorfil som Bitcoin-användarna tillsammans bygger på allt eftersom kryptovalutan används.
Fördjupning via Kryptoguide.se: Hur funkar en kryptovaluta?
Jämförelse mellan de olika valutatyperna
För enkelhets skull jämför vi har den vanligaste valutatypen av varje sort i Sverige – svenska kronan och Bitcoin.
| Valuta | Svensk krona (SEK) | Bitcoin (BTC) |
| Typ av valuta | Fiatvaluta | Kryptovaluta |
| Garanteras av | Svenska staten, genom Riksbanken | Blockkedjan i Bitcoin-nätverket |
| Nya pengar kan skapas | Ja, av Riksbanken | Nej, max 21 miljoner Bitcoin kommer någonsin att existera |
| Fysisk version | Ja, mynt och sedlar | Nej |
| Kan användas utan mellanhand | Nej, t.ex. banker eller kortleverantörer är ett krav | Ja |
| Digital förvaring | Ja, genom tredjepart (bank) | Ja, i egenägd ”Bitcoin wallet” (plånbok) |
Kryptovalutans fördelar och nackdelar
+ Kan inte manipuleras av stater och banker
+ Kollektivt ägande, utveckling sker genom majoritetsbeslut bland användarna
+ Möjliggör egen kontroll av ens eknomiska tillgångar
+ Block chain-tekniken kan användas till mer än bara valutatransaktioner
+ Ändlig resurs, när alla 21 miljoner Bitcoin är utvunna kommer inga fler skapa
– Kräver stort eget ansvar, tappar du bort dina ”nycklar” är dina kryptovaluta-tillgångar borta för alltid
– Ingen vet säkert hur en värld där centralbanker inte längre kontrollerar valutor kommer att fungera
– Stora svängningar i värde, många spekulerar i kryptovalutor som en handelsvara
Den traditionella valutans fördelar och nackdelar
+ Stabilitet, många valutor är hundratals år gamla
+ Centralbanker och stater garanterar dina pengar på olika sätt
+ Betrodda som betalsystem, du behöver inte övertyga någon om att få betala med svenska kronor i Sverige
+ Banker som skyddar dina pengar, med statliga insättningsgarantier som extra säkerhet
– Vanliga medborgare saknar direkt inflytande på sin valuta
– Perioder av ekonomisk tillbakagång leder till att riksbanker skyddar sin valuta, kanske på befolkningens kostnad
– Många aktörer måste blandas in – och ta betalt – för att det ekonomiska systemet ska fungera
– Små valutor som svenska kronan kan snabbt tappa i värde, likt krisen i början av 90-talet
Så funkar en kryptovaluta
Kryptovalutor är ofta komplexa för gemene man att förstå sig på, men handen på hjärtat – vet du egnetligen hur vanliga valutor fungerar och hanteras av det finansiella systemet?
I vilket fall är detta en mycket kortfattad guide till hur en kryptovaluta är uppbyggd:
- En programvara, till exempel Bitcoin Core för Bitcoin, installeras av ett antal människor världen över. Detta ansluter dig till Bitcoins nätverk.
- I nätverket sker transaktioner. Du vill till exempel köpa en tröja av någon, och via Bitcoin-plånboken i Bitcoin Core för du över en överenskommen summa till säljaren.
- Mjukvaran validerar transaktioner och lägger den i ett block i den gemensamma blockkedjan.
- Matematiska beräkningar utförs för att garantera transaktionens äkthet.
- Blockkedjan är helt öppen för vem som helst att granska. Du som person är anonym, men själva transaktionen kan vem som helst verifiera.
- Om någon vill förändra hur Bitcoin ska fungera står det den fritt att utveckla dessa förändringar. Men bara de förändringar som nätverkets majoritet faktiskt använder kommer bli den verkliga fortsatta blockkedjan.
Den sista punkten är ett annat exempel på att kryptovalutorna fortfarande är i sin barndom. När utvecklingen av Bitcoin splittrade användarna i olika läger skedde en förgrening av blockkedjan. Detta skapade i praktiken en systervaluta som heter Bitcoin Cash. Så Bitcoin och Bitcoin Cash är nu helt olika valutor, men de delar ett gemensamt ursprung.
Vilken sorts valuta är bäst?
Ska du då konvertera alla dina kronor och euro till Bitcoin eller någon annan kryptovaluta? Nej, det är antagligen ingen bra idé i nuläget. Det är svårt att leva ett vanligt liv genom enbart kryptovalutor i plånboken.
Men att investera pengar i kryptovalutor har visat sig vara en vinnande affär, och om inte annat är det en investering i en teknologi som på många sätt kommer förändra hela samhället på ett grundläggande sätt. När den riktiga ”boomen” för kryptovalutor kommer vet ingen, men som så ofta förr sker denna typ av teknologiska landvinningar snabbare än de flesta räknar med.
Tänk bara på Internets barndom på 90-talet, och hur fundamentalt centralt Internet idag är för alla människor. Att kryptovalutor snart har samma status fast för ekonomi och finans är ingen vågad gissning.
